Informationsträff om pensioner och nya utdelningsregler (3:12)

Inbjudan till informationsträff om pensioner och de
nya utdelningsreglerna i fåmansaktiebolag
Torsdagen 16/5 bjuder vi in till informationsträff om pensionssparande
för näringsidkare, företagsledare, anställda samt delägare i
fåmansaktiebolag. Många av våra kunder har frågor kring
pensionssparande och undrar hur det blir när man slutar arbeta, lägger
ner sin verksamhet eller om verksamheten upphör av annat skäl. Vi har
därför bjudit in Niklas Brändh från SEB för att informera om för- och
nackdelar med olika modeller av pensionssparande så ni får en större
förståelse inför val om att pensionsspara och även hur ni kan göra det.
Den största förändringen som gäller småföretag i vårpropositionen som
kom häromveckan är ett reformerat förslag av utdelningsreglerna för
fåmansaktiebolag. Vi kommer därför även informera om vad förslaget
innebär och hur det påverkar dig.

Upplägget för informationsträffen är tänkt enligt följande
13.45
Välkomstkaffe
14.15
Hur ser förslaget för 3:12 reglerna ut och påverkar det mig?
14.45
Kaffe
15.00
Information om pensioner för näringsidkare, företagsledare, anställda
samt delägare i fåmansaktiebolag med Niklas Brändh, SEB.
15.45 – 16.15
Frågestund och avslutning

Anmälan senast 13/5 till joakim(a)olinderredovisning.se. Platserna är
begränsade, först till kvarn gäller. Frågor mailas även de till Joakim.

Budgetpropositionen för småföretagare

I måndags la regeringen fram sin budgetproposition för 2014. Nedan har vi listat de fyra besked och förändringar som vi tycker berör småföretagare i störst utsträckning.

1. Månadsrapporteringstvånget läggs på is för att utredas ytterligare. Mycket välkommet besked men kampen är inte vunnen förrän förslaget hittat vägen till soptunnan eller ändrats så småföretagarna blir kompenserade på något sätt för de höjda administrativa kostnaderna.

2. Utdelningsreglerna för de små aktiebolagen blir gynnsammare. Regeringen föreslår att 50 % av hela löneunderlaget ska få vara med istället för 25% upp till 60 IBB och 50% på det däröver som det var tidigare. Kravet på egen lön höjs dock för att kvalificera sig för lönebaserad utdelning.

3. Räntefördelningen för enskilda näringsidkare blir fördelaktigare med höjd räntedel i den positiva räntefördelningen. Detta är en väldigt skatteteknisk åtgärd för att utjämna skillnaden i beskattning något mellan enskilda näringsidkare och aktiebolagsdelägare.

4. Momsreglerna kring uthyrning av verksamhetslokaler förändras så man inte behöver ansöka om momspliktig uthyrning för varje lokal och anmäla alla ändringar som sker (Äntligen!). Det är en rejäl förenkling för fastighetsägare inom ett område där vi tyvärr sett att många ovetandes har gjort fel och misstag inom befintligt regelverk.

Diskussionerna inför budgeten gick mycket kring att månadsrapporteringstvånget skulle tas upp i budgeten samt att de så kallade 3:12 reglerna, utdelningsreglerna i fåmansaktiebolag, skulle förändras till det sämre. När propositionen las blev det alltså flera goda nyheter för småföretagarna medan fåmansaktiebolag med många anställda får ett högre krav på eget löneuttag för ägarna för att kunna kvalificera sig till de lågbeskattade lönebaserade utdelningarna. Det blir även skärpning mot konsulter som är delägare i sin verksamhet i form av ett krav på 5 % ägande för att kvalificera sig för de lönebaserade utdelningarna. Vi ser förändringarna som väldigt rimliga och tycker det känns lovande att förbättringarna riktas mot de mindre företagen. Det är där vi upplever att den stora potentialen finns för tillväxt och jobbskapande om rätt förutsättningar ges.

Har du några frågor om hur budgetpropositionen kan påverka dig eller vill ha hjälp med något annat är det bara att höra av dig så bokar vi ett möte.

Stoppa månadsrapporteringstvånget!

Vi har tidigare nämnt ett förslag från Regeringen om månadsvisa kontrolluppgifter på individnivå för arbetsgivarna, ett förslag vi aldrig trodde skulle bli verklighet med tanke på Alliansens löften om att minska krånglet för Sveriges företag. Nu blir det dock skarpt läge. Utredningen är klar (SOU 2011:40) och finansdepartementet ska lägga fram ett lagförslag i slutet av mars. De som arbetar för månadsuppgifterna är finans- och socialdepartementet då det skulle innebära en bättre kontroll från deras sida samt effektivare uppgiftsinhämtning. Näringsdepartementet däremot är inte lika lyckliga eftersom det innebär an ökad börda för företagen som står i direkt motsats till ambitionerna med minskad regelbörda för företagen.

Vad innebär då förslaget? I korthet innebär det att den årsvisa kontrolluppgiften ska ersättas med månatliga. Till detta ska även andra uppgifter lämnas såsom sjukfrånvaro, frånvaro pga barn, periodisering av lön till intjänande period etc, upp till 40 uppgifter ska lämnas per anställd. Inte nog med att månadsuppgifterna ska lämnas 12 gånger per år istället för en gång, de ska dessutom göras krångligare. I rapporten beräknar man merkostnaden för små företag till 280kr per företag och år, det låter faktiskt inte så farligt men läser man beräkningarna märker man att siffrorna inte alls är tillämpbara på små företag. Ett exempel på detta är att man beräknar att dagens kontrolluppgifter kostar 4-9 kr per anställd, en mer korrekt siffra vore ca 100 kr per anställd.

Eftersom såväl merkostnader som besparingar saknar verklighetsförankring för de ca 100 000 företag som saknar lönesystem så borde förslaget rimligtvis förändras så det inte straffar ut de små företagen. Två förslag som lyfts är att det bara ska gälla byggbranschen eller att en lägstanivå på 15 anställda införs. I princip alla företag med mer än 15 anställda har nämligen lönesystem och dessa kommer förmodligen att kunna föra över uppgifterna med en knapptryckning. Dessa företag tjänar förmodligen på att göra månadsrapportering eftersom den ersätter A-kasseintyg, anmälan till försäkringskassa och en hel del andra blanketter som myndigheterna kan hämta från månadsrapporteringen. Att enbart byggbranschen inför månadsrapportering beror på att månadsrapporteringen efterfrågats från såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationerna inom denna sektor.

Dessa förslag ser jag som rimliga eftersom det i första fallet skulle innebära en förenkling för 10-15 % av Sveriges företag som sysselsätter 75-80 % av alla anställda. I det andra fallet är det en ren beställning från branschen och om de vill ha mer krångel för de minsta får vi anta att detta även är accepterat av dessa. Frågan är dock varför det ska beslutas om en extra pålaga på alla små företag, 85-90 % av alla företag som sysselsätter 20-25 % av alla anställda? Varför ska dessa straffas med upp till tredubbling av sina administrativa kostnader för lönehanteringen? 4 av 5 nya jobb sägs komma från just dessa små företag men vilket litet företag vill anställa fler när politiken försvårar administrationen av anställda?

Vill du också stoppa månadsrapporteringstvånget ska du gå med i Företagarnas och Svenskt Näringslivs protestgrupper på Facebook. Sprid informationen till vänner, skriv en insändare och kontakta Riksdagsledamöterna från din valkrets. Tillsammans kan vi sätta bollen i rullning och förändra förslaget i rätt riktning, men då behöver alla hjälpas åt så vi når ut.