Bokslutsförberedelser

Publicerat av

Då var det dags för en liten påminnelse till alla er med bokslut 31/12. För er som vill att vi hjälper er finns nedan en lista på vad vi vill ha av er så fort som möjligt efter årsskiftet och för er andra som är företagare så är ni givetvis också välkomna till oss men annars så kan ni använda vår lista som lite hjälp på vägen för stundande bokslut:

– Lagerinventering per 31/12 där varje produkt är specad med antal och anskaffningsvärde. Fundera även på om ni har några produkter som ni inte kommer få igen pengarna på eller som inte har något värde idag så vi får med det.

– Kassaintyg (om ni har kontanthandel) där alla kontanter är räknade och specade på valör.

– Engagemangsspec från banken/bankerna per 31/12 så alla konton kommer med samt eventuella panter, placeringar, skulder och upplupna räntor.

– Löneskuldlista där alla eventuella löneskulder är specade per person. Aktuellt om ni har efterskottslön, vilket är normalt för timanställda, samt för eventuella komp-/flexskulder.

– Semesterlöneskuldlista där alla semesterlöneskulder är specade med dagar och belopp per anställd.

– Lista på kundfakturor ni har skickat 2016 som helt eller delvis berör varor och/eller tjänster som levereras 2017.

– Lista på kundfakturor (eller underlag för) som kommer skickas 2017 men helt eller delvis tillhör 2016.

– Om ni företräder en ekonomisk förening vill vi ha en lista på medlemmarna vid 2016 års ingång, vilka som trätt ur under året samt vilka som trätt in under året med datum för när medlemsinsatser betalats tillbaka till utträdande medlemmar samt betalats in för inträdande medlemmar.

Gällande leverantörsskulder och annat så löser vi det när vi går igenom den löpande bokföringen för december & januari så se till att ALLA underlag kommer med vid leveransen till oss så bokslutet inte drar ut onödigt på tiden.

Har ni inte varit i kontakt med oss kring planering av löner för 2017, eventuella utdelningar för 2017 samt diskussion om hur ni påverkas av utredningen om utdelningar i ägarledda aktiebolag så är det bra att kontakta oss och boka in en tid för det innan det är för sent. Än finns handlingsutrymme både 2016 och 2017 för att göra saker på rätt sätt och undvika fel och fällor.

Trevlig helg!

Nya 3:12 regler, igen…

Publicerat av

Förra veckan (3 november) släpptes den nya 3:12 utredningen med dess förslag till hur man ska förhindra att inkomster tas ut i inkomstslaget kapital istället för inkomstslaget tjänst. Historiken kring utredningen är att Alliansen tillsatte en utredning om hur man skulle kunna underlätta ägarskiften i fåmansbolag, främst genom generationsskiften då villkoren för detta är väldigt dåliga, resultatet av den utredningen skulle presenteras i början av mars 2015. När det blev regeringsskifte var den nya finansministern mer intresserad av att öka det högbeskattade inkomstslaget av tjänst på bekostnad av inkomstslaget kapital för fåmansbolagsdelägare och därför kom två tilläggsdirektiv om att utreda även nedanstående punkter:

  • Förenklingsregeln, lönebaserat utrymme, sparat utdelningsutrymme samt takregler för beskattning av utdelning och kapitalvinst för inkomstslaget tjänst
  • Skattesatsen på utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet och över takbeloppet

Utredningen förlängdes då från mars 2015 till initialt september 2016 och slutligen  förste november 2016. Utredningen släpptes 3 november 2016.

Utredarna, som har kommittédirektivet som uppdragsbrev, har därefter jobbat på under stor tystnad och det har varit svårt att veta vad man har att vänta sig. Det har under färdens gång gått rykten om olika förslag som alla egentligen har gått att spåra direkt till kommittédirektivet men från utredningens håll har det varit tyst. De förslag som nu presenterades (listade nedan) var en del väntade medan andra var mindre väntade:

  • Skatten på utdelningar i FåAB höjs från 20 till 25%
  • Schablonutdelningen sänks med ett IBB till 1,75 IBB (från ca 160 000 till 100 000)
  • Kvalificering för löneunderlag höjs (högre löner krävs från delägarna för lönebaserad utdelning)
  • Uträkningen av löneunderlag individualiseras till andelsägarens del av löneunderlaget men alla närstående som är delägare fortsätter räknas som en delägare
  • Krav på ägande av 4% kapitalandel försvinner då det anses onödigt när man individualiserar löneunderlagsberäkningen
  • Ägarskiften inom närstående kretsen ska underlättas genom undantagsregel
  • Används schablonregel för uträkning av underlag i ett bolag man äger får man inte räkna något underlag alls på något annat bolag, alltså inte huvudregel på övriga.

Resultatet blir för de flesta företagare högre skatt på utdelning, lägre utdelningar och i en del fall krav på högre lönesummor, vilket får vägas mot övriga kostnader det för med sig och det faktum att de högre lönerna kostar ytterligare mer i skatt utan att ge vare sig högre SGI eller statlig pension då dessa lönesummor ligger över taken. Förväntade konsekvenser som jag ser blir att tillväxten av fåmansföretag kommer minska då den möjliga avkastningen på den risk man tar genom att starta ett nytt bolag kommer att minska. Varför ska man ge sig in i en osäker värld som företagare om man har en trygg anställning?

Det positiva med utredningen är resultatet av den ursprungliga utredningen, alltså att ett undantag sätts för ägarskiften inom närståendekretsen. Detta är väldigt betydelsefullt för alla de generationsskiften som pågår i verksamheter runt om i Sverige och innebär att fler företag kan drivas vidare med kontinuitet inom samma ägarfamilj istället för att tvingas bli utsålda till externa köpare. Likaså är det intressant med tanken på individuellt beräknade löneunderlag eftersom det gör att 4%-regeln kan slopas. Detta gynnar främst entreprenöriella bolag i tillväxt men dessa kommer å andra sidan förmodligen ändå inte att kunna ge löner som kvalificerar delägarna till lönebaserad utdelning.

Ser man till de särskilda yttrandena i utredningen ligger min syn närmast yttrandet från Annika Fritsch, Richard Hellenius och Ulla Werkell som representerar näringslivsorganisationerna och verkar ha samma invändningar som de jag kommit fram till. Utredningen i sin helhet hittar ni här.

Detta är alltså utredningens förslag så nu väntar remiss innan regeringen lägger fram sin proposition som sen ska antas i dagens osäkra parlamentariska läge. Utredningen ger dock en tydlig riktning som det kan vara bra att börja förbereda sig inför så man inte blir överrumplad när förändringarna träder i kraft.

Hör av dig till oss om du har frågor eller funderingar så hjälper vi dig att reda ut hur det påverkar dig samt om vi proaktivt kan hjälpa dig och göra en plan inför försämringarna.

Joakim

Informationsträff om pensioner och nya utdelningsregler (3:12)

Publicerat av

Inbjudan till informationsträff om pensioner och de
nya utdelningsreglerna i fåmansaktiebolag
Torsdagen 16/5 bjuder vi in till informationsträff om pensionssparande
för näringsidkare, företagsledare, anställda samt delägare i
fåmansaktiebolag. Många av våra kunder har frågor kring
pensionssparande och undrar hur det blir när man slutar arbeta, lägger
ner sin verksamhet eller om verksamheten upphör av annat skäl. Vi har
därför bjudit in Niklas Brändh från SEB för att informera om för- och
nackdelar med olika modeller av pensionssparande så ni får en större
förståelse inför val om att pensionsspara och även hur ni kan göra det.
Den största förändringen som gäller småföretag i vårpropositionen som
kom häromveckan är ett reformerat förslag av utdelningsreglerna för
fåmansaktiebolag. Vi kommer därför även informera om vad förslaget
innebär och hur det påverkar dig.

Upplägget för informationsträffen är tänkt enligt följande
13.45
Välkomstkaffe
14.15
Hur ser förslaget för 3:12 reglerna ut och påverkar det mig?
14.45
Kaffe
15.00
Information om pensioner för näringsidkare, företagsledare, anställda
samt delägare i fåmansaktiebolag med Niklas Brändh, SEB.
15.45 – 16.15
Frågestund och avslutning

Anmälan senast 13/5 till joakim(a)olinderredovisning.se. Platserna är
begränsade, först till kvarn gäller. Frågor mailas även de till Joakim.

Budgetpropositionen för småföretagare

Publicerat av

I måndags la regeringen fram sin budgetproposition för 2014. Nedan har vi listat de fyra besked och förändringar som vi tycker berör småföretagare i störst utsträckning.

1. Månadsrapporteringstvånget läggs på is för att utredas ytterligare. Mycket välkommet besked men kampen är inte vunnen förrän förslaget hittat vägen till soptunnan eller ändrats så småföretagarna blir kompenserade på något sätt för de höjda administrativa kostnaderna.

2. Utdelningsreglerna för de små aktiebolagen blir gynnsammare. Regeringen föreslår att 50 % av hela löneunderlaget ska få vara med istället för 25% upp till 60 IBB och 50% på det däröver som det var tidigare. Kravet på egen lön höjs dock för att kvalificera sig för lönebaserad utdelning.

3. Räntefördelningen för enskilda näringsidkare blir fördelaktigare med höjd räntedel i den positiva räntefördelningen. Detta är en väldigt skatteteknisk åtgärd för att utjämna skillnaden i beskattning något mellan enskilda näringsidkare och aktiebolagsdelägare.

4. Momsreglerna kring uthyrning av verksamhetslokaler förändras så man inte behöver ansöka om momspliktig uthyrning för varje lokal och anmäla alla ändringar som sker (Äntligen!). Det är en rejäl förenkling för fastighetsägare inom ett område där vi tyvärr sett att många ovetandes har gjort fel och misstag inom befintligt regelverk.

Diskussionerna inför budgeten gick mycket kring att månadsrapporteringstvånget skulle tas upp i budgeten samt att de så kallade 3:12 reglerna, utdelningsreglerna i fåmansaktiebolag, skulle förändras till det sämre. När propositionen las blev det alltså flera goda nyheter för småföretagarna medan fåmansaktiebolag med många anställda får ett högre krav på eget löneuttag för ägarna för att kunna kvalificera sig till de lågbeskattade lönebaserade utdelningarna. Det blir även skärpning mot konsulter som är delägare i sin verksamhet i form av ett krav på 5 % ägande för att kvalificera sig för de lönebaserade utdelningarna. Vi ser förändringarna som väldigt rimliga och tycker det känns lovande att förbättringarna riktas mot de mindre företagen. Det är där vi upplever att den stora potentialen finns för tillväxt och jobbskapande om rätt förutsättningar ges.

Har du några frågor om hur budgetpropositionen kan påverka dig eller vill ha hjälp med något annat är det bara att höra av dig så bokar vi ett möte.

Olinder Redovisning i media angående månadsrapporteringstvånget

Publicerat av

Kampen mot månadsrapporteringstvånget fortsätter. Vår VD Joakim Olinder har den senaste tiden skrivit en debattartikel i GP, bemött frågor i olika forum samt blivit intervjuad av Svenskt Näringslivs webbredaktion i ämnet. Många verkar dock inte ha hört vad som håller på att beslutas eller vad det innebär så hjälp gärna till att sprida ordet. Gå med i Företagarnas och Svenskt Näringslivs protestgrupper på Facebook och dela grupperna i er vänkrets så fler blir medvetna och står upp mot detta destruktiva förslag.

Får ni chansen så fråga även riksdagsledamöter från alla partier om inte företagare är medborgare? Ställ sen följdfrågan om myndigheterna är till för medborgarna eller medborgarna för myndigheterna? Varför ska medborgarna utföra myndigheternas arbete om myndigheterna finns för medborgarna och inte tvärt om?

Stoppa månadsrapporteringstvånget!

Publicerat av

Vi har tidigare nämnt ett förslag från Regeringen om månadsvisa kontrolluppgifter på individnivå för arbetsgivarna, ett förslag vi aldrig trodde skulle bli verklighet med tanke på Alliansens löften om att minska krånglet för Sveriges företag. Nu blir det dock skarpt läge. Utredningen är klar (SOU 2011:40) och finansdepartementet ska lägga fram ett lagförslag i slutet av mars. De som arbetar för månadsuppgifterna är finans- och socialdepartementet då det skulle innebära en bättre kontroll från deras sida samt effektivare uppgiftsinhämtning. Näringsdepartementet däremot är inte lika lyckliga eftersom det innebär an ökad börda för företagen som står i direkt motsats till ambitionerna med minskad regelbörda för företagen.

Vad innebär då förslaget? I korthet innebär det att den årsvisa kontrolluppgiften ska ersättas med månatliga. Till detta ska även andra uppgifter lämnas såsom sjukfrånvaro, frånvaro pga barn, periodisering av lön till intjänande period etc, upp till 40 uppgifter ska lämnas per anställd. Inte nog med att månadsuppgifterna ska lämnas 12 gånger per år istället för en gång, de ska dessutom göras krångligare. I rapporten beräknar man merkostnaden för små företag till 280kr per företag och år, det låter faktiskt inte så farligt men läser man beräkningarna märker man att siffrorna inte alls är tillämpbara på små företag. Ett exempel på detta är att man beräknar att dagens kontrolluppgifter kostar 4-9 kr per anställd, en mer korrekt siffra vore ca 100 kr per anställd.

Eftersom såväl merkostnader som besparingar saknar verklighetsförankring för de ca 100 000 företag som saknar lönesystem så borde förslaget rimligtvis förändras så det inte straffar ut de små företagen. Två förslag som lyfts är att det bara ska gälla byggbranschen eller att en lägstanivå på 15 anställda införs. I princip alla företag med mer än 15 anställda har nämligen lönesystem och dessa kommer förmodligen att kunna föra över uppgifterna med en knapptryckning. Dessa företag tjänar förmodligen på att göra månadsrapportering eftersom den ersätter A-kasseintyg, anmälan till försäkringskassa och en hel del andra blanketter som myndigheterna kan hämta från månadsrapporteringen. Att enbart byggbranschen inför månadsrapportering beror på att månadsrapporteringen efterfrågats från såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationerna inom denna sektor.

Dessa förslag ser jag som rimliga eftersom det i första fallet skulle innebära en förenkling för 10-15 % av Sveriges företag som sysselsätter 75-80 % av alla anställda. I det andra fallet är det en ren beställning från branschen och om de vill ha mer krångel för de minsta får vi anta att detta även är accepterat av dessa. Frågan är dock varför det ska beslutas om en extra pålaga på alla små företag, 85-90 % av alla företag som sysselsätter 20-25 % av alla anställda? Varför ska dessa straffas med upp till tredubbling av sina administrativa kostnader för lönehanteringen? 4 av 5 nya jobb sägs komma från just dessa små företag men vilket litet företag vill anställa fler när politiken försvårar administrationen av anställda?

Vill du också stoppa månadsrapporteringstvånget ska du gå med i Företagarnas och Svenskt Näringslivs protestgrupper på Facebook. Sprid informationen till vänner, skriv en insändare och kontakta Riksdagsledamöterna från din valkrets. Tillsammans kan vi sätta bollen i rullning och förändra förslaget i rätt riktning, men då behöver alla hjälpas åt så vi når ut.

 

 

 

Regeringen ser över kontantflödet

Publicerat av

Riksdagen tog beslut 23/1 om att uppdra åt Regeringen att se över reglerna för kontantflödet. Bakgrunden är de konsekvenser som Panaxias konkurs innebar.

Kontantflödet i Sverige idag är unikt på det sätt att när du lämnat pengarna till värdebolaget är det inte längre dina pengar, utan värdebolagets. Det finns ingen praxis i branschen att pengarna ska hanteras via klientmedelskonton utan de räknas och betalas in på ens eget konto. Detta bör ske direkt så pengarna är tillhanda på banken inom någon dag men Panaxia satte i system att vänta med inbetalningarna längre och längre. Eftersom pengarna inte stod på klientmedelskonton så hade Panaxia en stor likvid reserv och stora skulder i sin balansräkning, problemet var att pengarna inte fanns. Skillnaden mellan kontanter och skulder var till slut flera hundra miljoner kronor innan allt tog slut. Därför är det väldigt välkommet att utredningar görs så vi kan få en säker kontanthantering framöver, där man vet att de kontanter jag lämnat till värdebolaget är mina genom hela processen och inte bara en fordran på dem till dess att pengarna satts in på mitt konto.

Privata affärer har skrivit en del artiklar om historiken här

Beslutet i riksdagen hittar du här

Nya regler om privatuthyrning av bostäder

Publicerat av

I december fattade Riksdagen beslut i frågan om privatuthyrning av bostäder. Beslutet innebär en friare prissättning så att hyresvärden ska kunna få täckning för sina kostnader. Hyresgästen kommer alltjämt att ha rätt till att pröva hyran i hyresnämnden men rätten till att få tillbaka hyra retroaktivt försvinner. De nya reglerna börjar gälla 1/2 2013

Riksdagen avslog dock Regeringens förslag om att bostadsrättsinnehavare inte skulle behöva ange skäl till föreningen om att hyra ut i andra hand. Beslutet innebär i sin helhet att vi kommer få ett större utbud på andrahandsmarknaden då man får en större trygghet när man hyr ut i andra hand och inte behöver oroa sig för retroaktiva effekter. Dessutom kommer flexibiliteten i hyresnivå även påverka då fler får möjlighet att hyra ut utan att göra förlust på det. Tyvärr innebär avslaget i Riksdagen, att inte behöva ange skäl till föreningen, innebära att många bostadsrättslägenheter fortfarande kommer stå outnyttjade.

Läs mer här

Beslut om betaltider fattat

Publicerat av

23/1 Tog Riksdagen beslut om snabbare betalningar, vilket har diskuterats i medierna. Beslutet innebär att alla leverantörer ska ha rätt att få betalt inom 30 dagar efter fakturan. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betaltider, men mellan företag är det tillåtet om leverantören uttryckligen har godkänt det. Vidare ska leverantören ha rätt att ta ut en förseningsavgift på 450 kr, som inte får avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det och även inkassoavgiften höjs. Dessutom ska myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna börjar gälla 16/3 2013!

Har man myndigheter och andra offentliga organ som kunder blir alltså situationen lättare för många som tvingats leva med långa kredittider till dessa. När det kommer till att vara leverantör till de stora bolagen är dock frågan vad man kommer ha för val.

Här kan du läsa mer i ärendet

Beslut i Riksdagen om personalliggare i fler branscher

Publicerat av

23/1 togs det beslut i Riksdagen om att utöka personalliggarkravet till fler branscher. Denna gång var det tvätteribranschen men regeringen fick även ett uppdrag om att återkomma med krav inom byggbranschen under 2013.

Riksdagen lyckades även klämma in att Regeringen ska fortskrida med det ”gamla” förslaget om att lämna kontrolluppgifter varje månad i samband med lönedeklarationen så det verkställs från 1/1 2014.

Visst är det viktigt att stävja fusk och att fokusera på branscher där det finns mer fusk. Ibland undrar jag dock hur dessa pålagor ska vägas upp med lättnader i det administrativa arbetet…

Här kan du läsa mer om ärendet